Burkinin säkrar den muslimska kvinnans heder

På semester i de blåsiga fjällen en höstdag?

Nej, en vacker sommardag måste hedern säkras med burkinin. Annars blir Allah riktigt sur, för man kan inte lita på männens lustar, nämligen!



Från bloggen Politically Incorrect:
Bademoden: Bermuda Shorts oder Burkini?


Bad-och sportkläder som säkrar hedern, Hedersrelaterat våld

Iransk moral-och klädpolis slår till

Den iranska moral-och klädpolisen har funnits i årtionden och har patrullerat gator i iranska städer och misshandlat och dödat kvinnor som inte åtlytt de muslimska klädkoderna som gäller i Iran. Kvinnans hår uppfattas som sexuellt och minsta hårstrå som syns anses vara en skymf mot de martyrer som dött för islam.

Det är möjligt att det blir en ändring nu i Iran genom de starka protesterna där, men man verkar snarare välja mellan två muslimska inriktningar än att vilja lämna islam.



“Pahlavidynastins försök att modernisera Iran genom att avskaffa chadorn blev en kort och misslyckad parentes, och det lär dröja länge innan tvånget för samtliga kvinnor att klä sig i hijab (= att täcka hela kroppen utom ansikte och händer) kommer att avskaffas. Det har inte bara med islam att göra, utan också med nationen och traditionen.

Den svarta chadorn, det heltäckande skynket (ordet betyder faktiskt tält) används mest i Iran, och är ett slags nationaldräkt som många, också västerländskt uppfostrade och liberala kvinnor, är stolta över att bära. Den skapar en känsla av gemenskap mellan kvinnor från vitt skilda sociala skikt, eftersom den effektivt döljer alla tecken på rikedom. Samtidigt skiljer den iranska kvinnor från arabiska, en viktig nyans i det nationalistiska Iran.”

Stycket saxat från sidan 8 ur
De feministiska paradoxerna i Iran
Rädsla förvandlad till mod
Två perspektiv på de iranska kvinnornas situation
Författare: Eva Marling och Sholeh Irani

Text: Utrikesdepartementet, Enheten för Mellanöstern och Nordafrika,
MENA-projektet, Delstudie 7, 1999




Sverige är en del av Gharb

Så framställs vi svenskar av våra egna politiker som barbarer och rasister som “misstror folk från andra länder för att de inte är som vi”:

“Iran är också ett mycket nationalistiskt land, t o m med vissa övermänniskotraditioner. Det var ingen tillfällighet att Reza Shah på 1920- och 30-talen föll för nazistisk ideologi, desto lättare eftersom Iran enligt denna ansågs vara hemvist för själva ur-arierna. Iranier är ofta kritiska mot sitt land och mot regimen, men samtidigt stolta och framför allt extremt känsliga för vad utlänningar tycker och tänker.”

“Gharb är det arabiskt-persiska ordet för väst. Gharb hade varit den främmande världens plats. En plats där solen går ner och som rymmer ett skrämmande mörker. Det är i gharb som mörkret slukar den varma och generösa solen som sedan åter stiger upp i det varma öst. I det mörka gharb vandrar främlingar som man fruktar. Men rädslan och mörkret drar också till sig de nyfikna, de som letar efter de okända vyerna. Gharb är inte längre ett okänt territorium. Nu kan människor från öst på bara några timmar, resa till väst. Det utgör inte längre något hot. Den nya informationsteknologin, satelliter, internet och mobiltelefoner har också hjälp till att skingra mörkret.”

Stycken saxade från sidan 17 och 28 ur
De feministiska paradoxerna i Iran
Rädsla förvandlad till mod
Två perspektiv på de iranska kvinnornas situation
Författare: Eva Marling och Sholeh Irani

Text: Utrikesdepartementet, Enheten för Mellanöstern och Nordafrika,
MENA-projektet, Delstudie 7, 1999


En resumé och tolkning av filmen "Inte utan min dotter" som först kom som bok på -80-talet. En ung amerikanska, Betty Mahmoody tvingas stanna i Iran mot sin vilja, men lyckas fly med sin dotter och sedan skrev om sina upplevelser i Iran.
Denna korta text är skriven inom ramen för kursen 'Våld i krig och fred', Lunds Universitet, och är godkänd av min lärare.

"Jag har inte ”våldsfilmer” hemma och dessutom gick ingen lämpligt film på tv, så jag valde att se och skriva om filmen ”Inte utan min dotter”. Filmen är byggd på en bok som i sin tur är byggd på en autentisk kvinnas liv och har ett dramatiskt förlopp och ett slut som får det att värka i magen på en av lättnad. Då den amerikanska flaggan vajjar i vinden i slutet får man verkligen känslan av att USA står för demokrati, frihet och en större jämställdhet för kvinnor. Speglingen av de olika länderna USA och Iran är skickligt gjord och känslan av instängdheten i det muslimska världen, i synnerhet för kvinnor ligger på lur under hela filmen och känns som en plåga.

Filmen börjar med att makarna Mahmoody, hennes föräldrar och deras gemensamma dotter har en trevlig stund på stranden till deras stora hus med stort tomt. Amerikanska Betty klär sig i shorts och barärmad vid blus och makarna vidrör varandra i föräldrarnas närvaro. På sin arbetsplats lyssnar maken Moody, som är läkare, på sina kollegors syn på ayatollornas övertagande av makten i Iran. Makarna diskuterar Moodys känsla av att vara utsatt för rasism i USA. Han berättar att han längtar efter sin familj som han talar med i telefon och drömmer och livet han hade innan. Han vill resa till Iran, men hustrun Betty vill inte gärna. De reser till slut eftersom det bara handlade om en semesterresa på två veckor och dottern Mahtob, fyra år är med. Moodys stora släkt möter dem på flyplatsen i Teheren och Betty får i ”present” en chada, en lång täckande kappa, och en grå, enormt stor sjal. Hon byter ut sin färggranna sjal och döljer sin resdräkt i den kraftiga chadan.

Betty isoleras tillsammans med de andra kvinnorna vid måltiderna som brukligt är. Moody börjar delta i bönen som hålls av hans mycket religiösa släktingar i hemmet. Deras liv är inrutad av islams regler om sex och samlevnad. Böneutropen fem gånger om dagen hörs överallt i hela staden då högtalarna sitter tätt. Islam blir en dominerade del av hennes vardag. Maken har makten och hans bröder och andra manliga släktingar avgör makarna Mahmoodys göranden och låtanden.

Då hemresedatumet är inne visar det sig att det inte alls är tänkt att familjen ska resa hem. Maken påstår att han inte längre har kvar den läkartjänst han hade. De hade omorganiserat och han hade blivit övertalig, säger han. Familjen har inget att resa hem till anser maken.
Bettys oro innan hon reste hade fått maken att svära på koranen att de bara skulle åka på semester, men hans gest hade ingen betydelse. Han hade ljugit för henne. Hon vädjar till hans religiösa familj och berättar att han svurit på koranen, och därmed ljugit inför sin gud. Familjen säger att allah ska förlåta mannen för hans lögn.

Betty inser att hon är fast i Irans huvudstad Teheran. Ayatollans speciella polis, i filmen en man och en kvinna med automatvapen, kontrollerar att kvinnor är anständigt klädda vid vistelse utomhus och huvud, armar, haka, handleder och vrister skulle vara skylda. Betty har sin lugg utanför sjalen, och det föranleder polisen att kasta sig ur bilen med dragna vapen för att arrestera henne. Makens familj skyddar henne och förklarar att hon var främling och därmed inte hade förstått reglerna. Det gick bra den här gången.

Maken skiljer Betty från dottern eftersom Betty inte vill stanna och inte vill leva efter islams regler. Dottern ska bli en god muslim och gå i en muslimsk skola, troligen koranskola. Även dottern måste vara täckt i en stor slöja och en stor chada, trots att hon är fyra år.
I muslimska länder bestämmer faderns religion vilken religion barnen ska ha och fostras efter. Det kan innebära döden på grund av apostasi att lämna islam och människor avrättas då de valt en annan religion än islam.

Betty får veta på den schweiziska ambassaden, det finns ingen amerikansk sådan i Teheran, att hon automatiskt är iransk medborgare eftersom hon är gift med en iranier. Mannen får behålla vårdnaden om dottern, enligt lag. Att försöka lämna mannen och skilja sig kan innebära döden i det islamistiska Iran.

Betty lyckas med hjälp av västvänliga iranier fly över bergen till Turkiet och lämnas av för att själva hitta amerikanska ambassaden av de människor som riskerat sina egna liv för att hjälpa henne. Hon letar och ser till slut den amerikanska flaggan vaja mellan träden och inser att hon är på väg hem.

Bilden man får av våldet är tydlig. Mannen lever i en totalitär religion där kvinnor och män måste leva efter speciella regler som finns nedtecknade i koranen och haditherna. Där männen styr familjerna, men dessa i sin tur också är styrda av den klan de lever i. Betty upplever hur hennes ganska fria man förändras under den korta tid de vistas där, och märker hur islams religiösa och manliga normer också får grepp om hennes egen man. Sedan måste hon mer och mer lära sig om livet i Teheran och vad som gäller för henne som maka och mor. Då hon protesterar mot att de ska stanna, att han ljugit för henne och tvingar dottern till den underkastelse om kvinnor måste leva under börjar han misshandla henne. Misshandel anses vara ett patriarkalt sätt att fostra sin hustru och sina barn. Enligt koranen får man slå sin hustru för att hon inte lyder honom. Ingen griper in då han misshandlar, och ingen gör en polisanmälan på det våld och de dödshot han uttalar, trots att det finns vittnen.

Även det omgivande samhället är mycket totalitärt där de religiösa ledarna tolkar koranen och därmed bestämmer vilken lag som ska gälla. Under -80-talet som filmen utspelar sig tar ayatollorna, de iranska mullorna makten och vill införa ett muslimsk samhälle, och tvinga bort det västerländska, sekulära inflytande som funnits i landet genom shahen. Militär patrullerar gator och stora bilder på ayatolla Khomeiny finns överallt i staden. Islamiseringen av Iran är en del av Bettys liv också, och hon blir varse det förtryck som även hennes man lever under, under islams stränga syn på hur man ska föra sitt liv.
Där har våldet sin plats för att kontrollera människorna i staden. Hennes man kontrollerar henne och dottern, enligt den gudagivna ordningen. Fredagsbönen hålls på en stor f d bollsplan, där kvinnor ber för sig och männen för sig. På väggen mot vilken man riktar sig finns stora knivar målade med blodiga spetsar. Knivarna är försedda med orden Saudi, USA, USSR och Israel.

Unga män, bara pojkar, kidnappas var som helst av militären och förs bort för att delta i krig. Irak fäller bomber över Iran och det anses vara amerikanernas fel. Familjen får ibland söka skydd i skyddsrum. Våldet, kriget och oron är ständigt närvarande i landet.

Våldet speglas tydligt och det blir begripligt att våldet blir en del av mannens förhållningssätt. Alla parter får komma till tals i filmen genom att våldet finns i en kontext där mannen på sitt sätt också är ett offer för omständigheterna. Våldet är rationellt, eftersom hans kvinna inte lyder honom som hon borde måste han återfå kontrollen och makten. Våldet är högst legitimt, både mannens våld och våldet i samhället. Det är ett medel att hålla ihop samhället och se till att regler och lagar följs.

Även det psykiska våldet är ett våld. Det psykiska våldet finns också som en del av det fysiska våldet, det ger en maktlöshetskänsla hos den som blir utsatt för fysiskt våld. Det psykiska våldet i filmen tar sig uttryck i gester och miner, ett maktmedel som Moodys syster använder sig av mot Betty. Kvinnorna utövar ett förtryck genom sin egen kulturs klantänkande där en yngre kvinna ska foga sig under en äldre. Även kvinnor kontrollerar andra kvinnor på skolor, gator och torg. De ska vara rättrogna, annars misshandlas de av sina män eller förs bort av militären.

Ett socialt våld finns också i Bettys liv, hon har inga egna pengar. Då hon ska gå ut måste hon berätta vart hon går och hur länge hon ska vara borta. Kommer hon försent blir hon misshandlad.
Det är ett legitimerat och socialt accepterat sätt att styra kvinnorna i det muslimska Teheran."



Iransk 16-årig flicka har fått plikta med sitt liv

Muslimer lever under sharialagarna i Holland

Muslimer lever i en parallell lagstiftning i Holland, likaväl som i Sverige och polygami, barngiften och sharialagarna måste få finnas för muslimer, anser muslimer.

Från holländska NRC Handelsblad med rubriken:

"Help Muslims escape the tyranny of sharia law


Sharia law in the Netherlands may not be practised in an actual 'sharia court', but that makes little difference. The point is that Islamic rules about marriage, divorce, custody, parental authority, alimony and inheritance are being implemented according to the sharia, and that these contradict Dutch law.

The clearest example of this is polygamy. Marriages are made and dissolved in mosques in the Netherlands, including polygamous marriages. On September 19, 2008, newspaper De Telegraaf reported that 173 men in Amsterdam are registered as having two legal wives, two men even have three wives. A spokesperson for the city of Rotterdam admitted in NRC Handelsblad last year that polygamous marriages are being registered in that city on an almost weekly basis.

It's a pity that the national statistics bureau automatically rejects these marriages because it thinks they're mistakes. Because of this there are no national data about polygamy in the Netherlands. (Non-registered polygamy is probably even much wider-spread.)

The same goes for marriages with underage girls. They are mostly not registered, but sometimes they are. Either way, according to the national statistics bureau they don't exist.

In a way, we already have two parallel legal systems: some things are illegal for non-Muslims but not for Muslims. This is typical of the Dutch attitude towards the Islamisation of Dutch society. Things are happening that the government doesn't know about or doesn't want to know about. They just throw away the statistics, case closed.

Verdicts by imams should not be tolerated by Dutch society even if they happen in the backrooms of mosques. That Catholics and Jews do the same thing, as Berger says, is up to them. Presumably their 'courts' do not impose decapitation for heretics or homosexuals, or condone disobedient wives being beaten up by their husbands.

For everything in sharia law is discriminatory against women: marrying a non-Muslim is not allowed, divorce is not allowed unless the husband agrees to it. The man, for his part, can disown his wife whenever he wants. (A sharia court in Malaysia has ruled that a text message saying 'I disown you' suffices.) If he changes his mind within three months, he can take his wife back. He can do this up to three times. Custody always goes to the father: the mother may raise the children, but he always has the final word.

There are thousands of divorce cases in Islamic countries waiting for a ruling by a sharia court. Needless to say, these are divorces instigated by women. Men don't need the approval of a court in most Islamic countries.

For all these reasons I oppose sharia law in the Netherlands. According to sharia law, a woman is worth only half a man. When she inherits she gets only half what her brother gets. In a court case, her testimony is worth half that of a man.

We can't let this happen in the Netherlands. Mosques practising sharia law should be closed down. The minister claims there is no legal ground to do so, but there is: the European court in Strasbourg on February 13, 2003 ruled that sharia law violates the principles of democracy. The ruling came as a result of an appeals case brought by the banned Turkish Refah party against the Turkish state.

This verdict should provide plenty of legal ground for the Dutch authorities to close down mosques that have effectively introduced sharia law. The European ruling takes precedence over Dutch courts.

The permissiveness of Dutch politicians with regard to Muslim fundamentalists has to stop, also for the sake of moderate Muslims. Allowing a parallel justice system would only rubberstamp existing ghettos.

Even if half of Dutch Muslims say they are in favour of introducing sharia law, that still leaves another half that doesn't. This other half is a better ally because it is not hostile towards the West; it just want lo live according to the same laws that apply to other citizens.

It's enough to consult websites such as "Muslims against sharia", "Women against sharia", "Women living under Muslim laws", "No sharia" or "One law for all " to find out that people all over the world are fighting to escape the tyranny of sharia law. If you want to help Muslims, one should help the right group of Muslims, not the fundamentalists who are intent of having the next generations grow up under a misogynist ideology. "

Help Muslims escape the tyranny of sharia law,
nrc.nl/international

'Sexrättslagen' i Afghanistan blir 'tvingande-hushållslag' istället

"KABUL – Afghanistan's government has revised a law that stirred an international outcry because it essentially legalized marital rape, officials said Thursday. The new version no longer requires a woman submit to sex with her husband, only that she do certain housework.

The changes, which parliament is expected to approve, likely reflect a calculation by President Hamid Karzai that his reputation as a reformer is more important than support from conservative Shiites who favored the original bill.

Presidential spokesman Humayun Hamidzada said the revisions show that Karzai has followed through on a pledge made in April to expunge the offensive parts of the marriage law, which applies only to minority Shiite Muslims.

Women's rights activists welcomed the new draft, but many said the government had not done enough and that little will change in day-to-day life."

Från bloggen Jihad Watch: After international criticism, Afghanistan "tones down" marriage law that legalized rape



Mer på bloggen om 'våldtäktslagen' ovan:

Mannens sexuella rättigheter reglerade i lag

Afghanska män får svälta sina kvinnor

Afghanska kvinnliga studenter vill "inte ha full frihet"

En välfungerande familj könsstympar sina döttrar

Med tanke på alla 'flyktingar' som kommer hit och som sedan reser hem till det land de flytt ifrån på semester, där också könsstympning står på listan över semesteraktiviteter, lägger jag upp två inlägg från sommaren 2008.

Inget särskilt har hänt sedan förra året, något enstaka föräldrapar i Norden har åkt fast för sitt brott, men skadan är redan gjord. Det finns mig veterligt inga nya direktiv om hur man ska handskas med detta vedervärdiga brott mot barns rätt till sin egen kropp och brottet mot den svenska lagstiftningen. Folk reser som det passar dem själva och inget hejdar dem, inte ens det faktum att det förut flytt från landet och plötsligt kan resa tillbaka trots att det är samma situation i landet som när de flydde.

De behöver inte ens resa tillbaka hem, i Tyskland finns många 'skickliga' könsstympare, det är känt sedan länge. Och det finns ambulerande stympare i Sverige också, enligt rykten och enligt Amnesty, det tvivlar jag inte en sekund på. Varför skulle det inte?


"Saxat från Socialstyrelsens rapport, Kvinnlig könsstympning, Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård;

"När det gäller kvinnlig könsstympning ser personalen på barnavårdscentralen som sin främsta uppgift att under samtal på ett respektfullt sätt informera om hälsoriskerna med denna sedvänja samt ge information om svensk lag. Men de tycker inte det är lämpligt att inleda ett första samtal med information om lagstiftningen, eftersom detta kan stöta bort föräldrarna från barnavårdscentralen.

En del anser också att det är problematiskt att anmäla en redan utförd könsstympning i en för övrigt välfungerande familj. Personalen poängterar att barnavårdscentralen inte är en kontrollinstans och att de litar på det förebyggande arbetets effekter på lång sikt. Samtidigt är det mycket oroande när en familj plötsligt ska resa till hemlandet med sin lilla flicka."

På vilka grunder är en familj som könsstympat sin dotter en i övrigt väl fungerande familj? Jag trodde könsstympningen ingick i ett större förtryck av kvinnor, men där ser man vad man kan ta miste då man har med professionella att göra!"

Barnavårdscentraler och könsstympning, Hedersrelaterat våld



Amnesty rapporterade förra året:

"I den industrialiserade världen förekommer kvinnlig könsstympning bland invandrare från länder där den praktiseras. Detta gäller bland annat Australien, Kanada, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och USA.

Proceduren utförs ibland illegalt av läkare som kommer från länder där könsstympning praktiseras. Vanligare är att traditionella omskärare kommer till invandrargrupper endast i detta syfte eller att flickorna sänds utomlands och då till hemlandet för att genomgå könsstympning. Det finns inga siffror på hur vanligt förekommande kvinnlig könsstympning är i industriländerna."

Läs mer hos Amnesty"

Illegala könsstympare, Hedersrelaterat våld


Mer om denna problematik;
Könsstympning upphör inte efter migration

Fängelsestraff för könsstympning i Sverige

Genus-Jihad

Ett blogginlägg från 'arkivet' om en utopi som aldrig kommer att ske i Sverige med tanke på muslimska organisationers och muslimska kvinnors krav på att Sverige ska acceptera islam på deras villkor:

"I förra torsdagens svt-Debatt med temat "Är islamofobin en form av rasism eller bara ett ord för att tysta en viktig debatt om islams negativa sidor?" talade författaren till boken "Vems islam?", Muhammad Fazlhashemi, om sina funderingar runt islams kvinnoförakt och förtryck. Han menade att islam kanske skulle behöva ett genus-jihad.

Det skulle vara intressant att se vad detta skulle gå ut på.
Är det slöjan som ska bort, ska kvinnor få studera som de vill, ska de få gå utanför dörren utan bevakning, eller kanske kunna bada i simhallen i baddräkt samtidigt som det råkar finnas män där.
Dessutom undrar jag om muslimska kvinnor verkligen kommer att vilja ha denna jihad, de värnar så hårt om sin religion, kultur, tradition eller vad de vill kalla det, så de demonstrerar mot Muhammed-teckningarna, bär slöja och långärmat och anmäler till DO om arbetsplatsen har andra klädselkrav. Invandrade sosse-kvinnor skriver motioner om att slippa männen, och ha egna tider i simhallen bara för dem. De bevakar sina döttrar, och då deras söner är våldsamma och kriminella säger de att sönerna är försvenskade.

Genus-Jihad låter mycket avlägset och osannolikt i mina öron, men vad vet man om vad som kommer att ske? "


Genus-Jihad, Hedersrelaterat våld

Våldsamma mord i Indien liknar hedersmorden

En intressant artikel om hedersmordsliknande fall i Indien. Det står inget om familjens heder skulle stå på spel, bara att man är missnöjd med döttrarnas val av makar då man gifter sig utom sitt kast, som styr de sociala normerna. Man sätter en ära i att döda och familjerna får ett slags 'tillåtelse', men i artikelns beskrivning av våldsdåden mot de unga så saknas det hedersbegrepp man har inom islam och klanerna i muslimska länder.


"New Delhi - A 19-year-old girl was murdered by her father in India's western state of Gujarat for marrying against the wishes of the family, media reports said Tuesday.

The victim, Vandana Bhadodiya was shot by her father - Jayvirsingh Bhadodiya - and later struck on the head with an axe, the CNN-IBN reported, describing it as the second case of an 'honour killing' in India since last week.

Witnesses told the PTI news agency that the incident took place at the family residence in eastern Vadodara city on Monday after Bhadodiya, unhappy with the marriage of his daughter to a man of her choice, called her home.

Soon after she reached the house, Bhadodiya shot her with his revolver. When some locals tried to come to her rescue, Bhadodiya pulled her inside the house and killed her with an axe, the report said.

Locals also alleged that Vandana's mother and sister also helped Bhadodiya in killing her. The victim's mother Kusumben Bhadodiya said the marriage was not approved by the family since the man belonged to a different caste.

The incident comes close on the heels of a girl and her lover being killed by family members in a village in the northern state of Haryana on May 9.

Honour killings are not uncommon in Indian states and community leaders often give extra-judicial rulings condemning couples for marrying 'out of caste' or against social norms.

Bodies of a young couple were recovered from a canal in Kaithal district of Haryana in 2007 after they were murdered by the woman's kinsmen.

In another incident last year, a 24-year-old man who eloped with a girl in Gujarat was tied to a tractor and dragged around a village before being hacked to death."


Father kills daughter in "honour killing" in western India

Halverat straff för hedersmord på syster

En bror till en våldtagen kvinna torterade och dödade henne för brottet mot hedern hon begått: hon hade låtit sig våldtas. Nu halveras hans straff för mordet på sin syster av domstol i Jordanien, trots att hans straff ursprungligen blev lågt eftersom han begått brottet i hederns namn.

“Mannen dömdes från början till 15 års fängelse för mordet på sin syster 2008 i al-Muwaqqar, sydöst om huvudstaden Amman. Men straffet halverades direkt till sju och ett halvt år eftersom mannen hävdade att mordet skett “i hederns namn”.

Kvinnan försvann hemifrån i sex månader efter det att hon våldtogs förra året. Polisen höll kvinnan i skyddsförvar och lämnade sedan över henne till familjen, men när hon väl kom hem sköt brodern henne tolv gånger i olika kroppsdelar, vilket dödade henne direkt, sade tjänstemännen till nyhetsbyrån AFP.

Huruvida våldtäktsmannen har hittats förblir oklart.”

Kortare straff för hedersmord, SvD

.

Läsvärt på Hedersrelaterat våld:

Försvarstal i domstolar i Libanon

Autentiska rättsfall i Egypten

Rättvisa i irakiska kurdistan

Mördad av sin mor efter att ha blivit våldtagen av sina bröder

Shariadomstolar i Storbritannien

Ett inlägg i sin helhet från bloggen Islam och islamistövervakaren, om de brittiska shariadomstolarnas inflytande, visserligen från september 2008, men det är högaktuellt i dagens Storbritannien:


“Shariadomstolar har för en tid opererat i Storbrittanien som ett slags icke-officiellt parallellt rättsystem och har fram tills nu varit tvugna att lita till att parterna frivilligt accepterat utslagen. Detta skede är nu passerat. Shariadomstolarna utnyttjar nu en klausul i den engelska lagen vars faktiska innebörd och konsekvens medger att shariarådens utslag uppfattas så som bindande enligt engelsk lag.

“The Muslim Arbitration Tribunal panels, set up by lawyer Sheikh Faiz-ul-Aqtab Siddiqi, are now operating in London, Bradford, Manchester, Birmingham and Nuneaton, with more planned for Glasgow and Edinburgh. Mr Siddiqi said: ‘We realised that under the Arbitration Act we can make rulings which can be enforced by county and High Courts.’The Act allows disputes to be resolved using alternatives like tribunals. This method is called alternative dispute resolution, which for Muslims is what the sharia courts are.”

De flesta målen handlar om familjerätt, såsom skillsmässa, arv, vårnad av barn och våld i hemmet samt också ekonomiska dispyter. Sålunda har man nu genom att ta upp våld och misshandel inom familjer (6 fall) också överträtt gränsen mellan civil- och brottsmål. Det finns förvisso dock ett annat uppmärksammat fall där denna gräns överskridits i samband med ett försök till dråp. Att man har som en uttalad ambition att vidga sitt verksamhetsfält gör man ingen hemlighet av då man rakt ut säger att man hoppas på att få ta över ett växande antal “mindre” brottsmål i framtiden.

I de fall man har tagit upp våld inom familjen har det vid samtliga tillfällen slutat med att mannen inte har fått något straff, man har nöjt sig med att beordra mannen att gå på kurser för att bemästra sin ilska. I en arvstvist lät man enligt sharian´s statuter sönerna ärva dubbelt så mycket som den avlidne mannens döttrar.

Även om dessa sex shariadomstolar sägs vara frivilliga är risken väldigt stor att många mer eller mindre kommer att tvingas dit av familj, släkt och vänner. Att visa att man föredrar brittish common law framför de heliga islamska lagarna kan mycket väl leda till ostrakisering. Särskilt de muslimska kvinnorna kommer att förlora på sharian´s allt större genomslagskraft i det engelska samhället, det kan gälla skillsmässa, vårdnadstvister och arv. Kritiker fruktar att sharia´n inom sin tid kommer att helt dominera som rättsligt system i muslimska områden runt om i Storbrittanien, något som givetvis i ännu högre grad kommer att underminera respekten för engelsk lag.

Detta är en utveckling som måste stoppas, även i Malmö har vi en liten frivillig shariadomstol och med tiden kommer de att bli fler och så småningom kommer de också likt de i England att vidga sitt verksamhetsfällt från enbart familjerätt till brottsmål. Jag uppmanar alla som läser detta och inte vill se en liknande utveckling i Sverige att skriva på petitionen “Uppropet stopp för sharia”. Jag och många fler har redan gjort det så gör det du också.

M.J”


De engelska shariadomstolarnas utslag nu juridiskt bindande, Islam och islamistövervakaren




Mer att läsa på Hedersrelaterat våld:

One Law For All, No Sharia Campaign-upprop mot sharia i Storbritannien

Stoppa sharialagens spridning i Europa,

Shariadomstolar ökar drastiskt i Europa

Även Kosovo praktiserar tvångsgiften

Man flyr från ett land för att sedan tvinga sin dotter att gifta sig i det landet. Det är inte bara i MENA-länderna man tvingar sina döttrar, utan problematiken finns närmare Sverige än så!

“Flickan ska, enligt uppgifter från Aftonbladet, ha lyckats ringa en kamrat och berättat om sin belägenhet. Skånepolisen kontaktades sedan av en förening mot hedersrelaterat våld och förde tipset vidare till sina danska kolleger.

Vi håller på och utreder omständigheterna kring detta. Mannen är misstänkt för människorov alternativt olaga frihetsberövande, uppger Lars Hamrén, chef för Hallandspolisens utredningsrotel.

Enligt uppgifter från danska Ekstrabladets nätupplaga pågår nu diskussioner om utlämning av mannen från Danmark till Sverige.

Dottern togs om hand samtidigt som polisen grep pappan och finns nu åter i Sverige.”

22-åring skulle tvångsgiftas, GP