den 25 maj 2008

Hedersmord i Jordanien

IAF betyder Islamiska aktionsfronten och är en del av det islamska partiet Muslimska brödraskapet i Jordanien.
Inte ens de kvinnor som är med i denna organisation har intresse av att skydda kvinnor undan hedersvåldet. Sharia-lagarna ska inte förändras, de accepteras och skyddas också av kvinnor i denna organisation. Några av dem sitter i det Jordanska parlamentet.

I början av 2000-talet krävde bland annat kvinnorättsorganisationer att lagen om mildare straff för hedersmord skulle skärpas och jämställas med andra mord. Men IAF och andra konservativa kunde säga nej till detta.

Islams aktioner går uppenbarligen inte ut på annat än att hålla kvinnan på plats. Det är och förblir kvinnans roll att "ha mannens heder mellan sina ben".


Källa "Två sorters drömmar" av Sophie Heine, 2006.

den 23 maj 2008

Vidrigheter i hederns namn

Jag saknar ord:

"Har flickan bara fläckar i håret eller är hon rakad? Det finns föräldrar som drar
loss tussar ur flickornas hår för att få dem att stanna hemma – går de ut får de
skämmas för hur de ser ut."

Saxat från ett seminarium med polisen Kickis Åhre Älgamo.
Utsatta flickor i patriarkala familjer, en samling seminarier från 2003.

den 21 maj 2008

Barngiftermål kan kriminaliseras

Saxat från Metro:
"Minderåriga får inte gifta sig utan dispens, men skillnaderna i bedömning mellan olika län är stora, visar en samman- ställning som Metro gjort.
Femtiofem minderåriga som vill gifta sig har fått dispens i Sverige sedan millennieskiftet.
Överlägset flest äktenskap där någon av parterna är under 18 tillåts i Örebro och Västra Götalands län, medan länsstyrelsen i Skåne inte har godkänt en enda ansökan de senaste sex åren.
Bedömningen ska vara enhetlig. Om så inte är fallet måste vi titta närmare på vad det beror på, säger Torbjörn Malm, kansliråd vid justitiedepartementet."

De som får dispens är så gott som uteslutande gravida flickor. Dessutom bedöms den sökandes mognad och i praktiken är de som får dispens sällan under 17 år. Men lagtexten tolkas upp- enbart olika i olika delar av landet.

Lagstiftningen för att förhindra barnäktenskap skärptes den 1 maj 2004. Det krävs nu ”särskilda skäl” för dispens, något som inte stod i lagtexten tidigare. Sedan dess har tillstånden minskat något, men Västra Götaland ligger fortsatt högst."


Saxat från Ekot:

"Jag tycker att det är bra att man tydliggör att vi inte ska acceptera barnäktenskap, för det blir en väldigt viktig signal och också användbart för domstolar. Man har i alla fall indi- kationer på att det inte är ovanligt att barn under 16 år blir utlovade till äktenskap och gifts bort utomlands och det är naturligtvis något som vi måste skydda de här barnen emot, säger Beatrice Ask.

Rätten att själv välja sin livspartner och att ingå äktenskap är en mänsklig rättighet och barnens rättigheter måste stå i centrum, hävdar utredningen. Därför ska föräldrar och vårdnads- havare som medverkar till att deras barn gifter sig utomlands kunna åtalas för människohandel och dömas till fängelse i upp till två år.
Att gränsen satts till 16 år beror på att man idag har rätt att söka dispens hos länsstyrelsen för att gifta sig innan man fyllt arton år. Men Beatrice Ask vill ännu inte binda sig för vilken åldergräns som ska gälla.

Ingen vet idag säkert hur många barn som är i riskzonen för att giftas bort utomlands. Enligt utredningen uppger person- alen på Rosengårdsskolan i Malmö att mellan 10 och 15 flickor i årskurserna sju till nio riskerar att giftas bort varje år.
I Stockholm bedöms antalet flickor i riskzonen till så många som 3 000, men för att ny lagstiftning ska bli effektiv krävs utbildningsinsatser, menar hovrättsrådet i Malmö Agneta Lindelöf som har lett utredningen. Till exempel för skola, för socialtjänst och även andra myndigheter som kommer i kon- takt med den här problematiken, säger Agneta Lindelöf."


http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2028106

den 20 maj 2008

Tvångsgiften i Sverige

Saxat ur Expressen:
"Efter sommarlovet kommer några minderåriga flickor i Sydsverige att återvända till skolan - som gifta. Utan att samhället kan göra något.
Jag vill att det ska vara straffbart för föräldrar att tillåta äktenskap för minderåriga barn. I dag kan polisen, skolan och socialen inte göra något åt saken, förklarar Monica Nebelius, tf rådman vid Malmö tingsrätt, som ligger bakom det nya lagförslaget angående tvångsäktenskap och människohandel som lagts fram för justitieminister Beatrice Ask.
I dag måste föräldrarna begå ett brott som är straffbart. Vi utvidgar vad som är kriminaliserat. Det räcker att man tillåter att barnet gifts bort, säger Monica Nebelius.
Föräldrar som hotar barnet, misshandlar eller tar betalt för att gifta bort en minderårig dotter kan alltså straffas redan i dag.

Lagändringen, om den går igenom, gäller från 1 juli nästa år.
Men det är inte bara lagskärpning som är viktigt, enligt Nebelius, utan också kunskap hos skola, socialtjänst, polis och domstolar. I dag kanske socialen kallar till ett möte med skolan och säger "nu får du avgöra om vi ska gå vidare". Men tösen ska inte få vara den som får ta smällen. Det ansvaret kan man inte lägga på ett barn, säger hon.

Polisen Anna Gustafsson i Malmö, chef för familjevålds- enheten i Malmö, är den som utreder tvångsäktenskapen i praktiken. Hon är i grunden positiv till lagändring. Barn ska inte giftas bort! Alla steg som tas i den riktningen är bra, säger hon. Men i verkligheten är problemet inte lagtexten utan: bevisningen.
Vi måste ju kunna visa att barnet gifts bort, att vigseln är giltig. För polisens del är bevisningen den svåra biten, och det kommer det att forsätta vara, säger Anna Gustafsson.
Grunden när man utreder brott i nära relationer är förhöret. För brottet sker i den kretsen där det är meningen att folk inte ska se. Vi försöker förbättra miljön så att kvinnor och barn kan berätta på ett bra sätt.

Allmänpreventivt tror hon inte att lagen blir verkningsfull alls, i alla fall inte på kort sikt. Det krävs att man följer med i den svenska debatten. Problemet är att många av de här föräldrarna inte gör det."

den 8 maj 2008

Muslimsk far dödshotar sin kristna son



Inte bara klanen och familjen är avgörande för uppkomsten av det hedersrelaterade våldet, många stöder sig också på islam.
Nedan en nyhet som gränsar till det hedersrelaterade våldet, men handlar mest om att en muslim inte kan lämna sin reli- gion, utan att riskera att bli mördad.
I detta fall är det en far som har uttalat en dödsdom över sin son då han lämnat islam och numera bekänner sig till kristen- domen. Mannens lilla dotter riskerar också döden om hon inte innan 10 års ålder blivit muslim. Han lever nu på flykt med sin familj.

Genom länken nedan kommer man till en webbtv där en intervju med mannen som hotats sänds.

Saxat från CBN News hemsida:

"Ex-Muslim on the Run for Conversion
By Abdallah Daher, Sarah Pollak & Dale Hurd
CBN News
March 27, 2008

CBNNews.com - From the Gaza strip to neighboring Egypt, his father is promising to kill him for becoming a believer.

Now he's on the run with his wife and little baby.

Mohammed Hijazi's father always taught him to hate Christians. And yet Mohammed's Christian neighbors in his home town in Egypt always treated him with love and kindness."

http://www.cbn.com/CBNnews/326585.aspx

den 25 april 2008

Förening säkrar muslimska flickors heder

Medborgarservice beskrivs som en förening som specialiserat sig på problem och behov som uppstår för invandrare. Man måste nog läsa det som "Muslimers problem med det svenska samhället". I organisationen finns ett tiotal personer med stark förankring i olika invandrargrupper vilket skapat en unik kontaktyta.

I en slags missriktad ambition att få muslimska flickor att utveckla fritid utanför hemmet, har föreningen Medborgar- service i Umeå lämnat en skrivelse till Länsstyrelsen för att på vetenskaplig grund studera vad en fritidsgård för enbart flickor kan leda till. Dessutom ska Umeå Universitet bidra med en enkät som föräldrarna till invandrarflickorna fyller i, och på basis av deras värderingar ska man bygga upp en fritidsgård som dessa kan acceptera och lita på. Det är tänkt att personalen, när verksamheten kommit igång, består av kompetenta fritidspedagoger och lärare som representerar både muslimska och svenska värderingar.

Det känns oroväckande att man nu tar till vetenskapliga metoder för att få argument för att separera flickor från pojkar. Jag tror inte att dessa rön kommer att stanna vid en fritidsgård enbart för tjejer, detta kan man förmodligen använda sig av för att separera muslimska flickor och kanske också pojkar från det svenska samhället, i skolorna och på andra sätt ställa krav på ökad segregation för muslimer.
För vad är en viktig samhällsfråga för föräldrarna med tanke på projektets ambitioner? Ska det bli ett slags "instegs-process" i det svenska samhället? Mer troligt är då en "utstegsprocess" ur det svenska samhället.

Fritidsgården sägs ska rikta sig till svenska flickor, annars ska inte Tjejgården skilja sig på någon annat sätt från andra fritidsgårdar än att de enda män som får vistas i lokalerna är de muslimska flickornas fäder.
Alltså är det svenska män och pojkar, samt muslimska och andra invandrarpojkar som flickorna ska skyddas ifrån. Baserat på skräck för sexualiteten? Eller menar de på fullaste allvar att svenska pojkar är ett hot mot deras flickor? Våld, hot, mobbning, alkohol?
Varför ska inte muslimska pojkar skyddas från svenskarna? Även svenska flickor är bärare av moderna svenska värderingar, eller ska dessa svenska tjejer lära sig muslimska värderingar?

Det vore bättre att dessa tjejer skyddades från sina föräldrars syn på det svenska samhället och vad det kan bjuda på. Jag tror med tanke på den misshandel som inte är ovanlig i dessa hem, samt med tanke på det hedersrelaterade våldet, att barnen är mer utsatta hemma än på en svensk fritidsgård. Och hur kommer enkätsvaren att se ut? Ringer man också till släkten i det forna hemlandet för att övertyga dem om att Tjejgården är så trygg att hedern inte sätts på spel, och därmed fordrar en insats av hedersrelaterat våld och ett mord?

Projektet är obehagligt från början till slut och uppmuntrar bara fädernas makt över sin familj.
En svensk kommun ska inte bidra med pengar till en könssegregerande verksamhet byggd på muslimers osunda kvinnosyn. Och på deras förakt för det svenska samhället!


Saxat från Västerbottens-kuriren:

"Det finns närmare 200 unga kvinnor med invandrarbakgrund i Umeå som inte tillåts gå på en fritidsgård som är öppen för både pojkar och flickor. Av oro och personlig osäkerhet säger deras föräldrar nej. Nu finns ett förslag som kanske kan ändra på detta, Tjejgården.
Problemet är stort och påverkar många familjer, säger Annika Zschau som via invandrarföreningen Medborgarservice vill få till stånd ett projekt som ska visa om det finns behov av en fritidsgård

Initiativet till Tjejgården bekräftar att Nergz inte är ensam. Nergz, den unga kvinnan med irakisk bakgrund som VK berättat om i några artiklar, har fler medsystrar i Umeå än de flesta umebor inser. Att, som Nergz, säga Stopp, nu räcker det är däremot mycket ovanligt. De flesta av dessa unga kvinnor fogar sig i sin situation.
De stannar hemma och uppfostras enligt den tradition som deras föräldrar tagit med sig från hemlandet. Utifrån svenska värderingar är de isolerade i sina hem, säger Annika Zschau.

Vill kommunen driva verksamheten, är det bara bra. Kommer en tjejgård till stånd är alla vinnare. Flickorna får ett andningshål och deras föräldrar blir engagerade i en viktig samhällsfråga.
Länsstyrelsen fick ansökan från Medborgarservice tidigare i veckan och har ännu inte behandlat den."


http://www.vk.se/Article.jsp?article=183674

den 24 april 2008

Legal könshandel med barn

Hittade en intressant artikel i Sydsvenskan där forskaren Pernilla Ouis; Rädda Barnen, kallar barngiften för legal könshandel. Det är verkligen att sätta det rätta ordet på "hanteringen" av barn som man ägnar sig åt.
Pernilla Ouis har forskat om hedersrelaterat våld och sexuellt förtryck i Jemen, Libanon och Palestina; "(D)där gifter de sig också ofta när de är under arton, men i Jemen sker det i regel mycket tidigare, i de tidiga tonåren, säger hon."

Den främsta orsaken är fattigdom. Jemen är ett av världens fattigaste länder. Föräldrarna får en så kallad brudgåva, de får också en person mindre att försörja. Det vill se sina döttrar gifta och anser att de säkrar flickornas framtid.
"Och det är lättare att gifta bort unga små tjejer, säger Pernilla Ouis."

Resten av artikeln i sin helhet;

"Att gifta bort sitt barn i tidiga tonåren är normen, oftast på landbyggden och bland fattiga. På frågan när en kvinna är för gammal för att gifta sig i Rädda Barnen-studien svarade många i Palestina och Libanon 25 år. I Jemen var 17-18 ett vanligt svar.
Även jemenitiska medarbetare i forskningsprojektet hade svårt att förstå resonemang om sexuellt utnyttjande av barn inom äktenskapet. Så länge de är gifta ser man det inte som sexuellt utnyttjande. Däremot tyckte vissa att det var sexuellt utnyttjande om två ogifta tonåringar hade frivillig sex, säger Pernilla Ouis.

Även om det finns en opinion för en 18-årsgräns för äktenskap, som fått ny fart tack vare Nojoud Alis öde, motsätter sig vissa religiösa auktoriteter en sådan gräns med hänvisning till att profeten Mohammed gifte sig med Aicha när hon var nio år.
Andra islamlärde hävdar att det äktenskapet inte fullbordades förrän Aicha var ”mogen”, och att det behövs en åldersgräns på 16 eller 18 år för att garantera att barnen får mogna innan de blir gifta.

Lagstiftarna vill luta sig mot en religiös tolkning – och gör ingenting.
Man kan säga att politiker offrar kvinnofrågor för att vinna popularitet. Även om många tycker det är oanständigt att gifta bort barn, säger Pernilla Ouis.

Men hur kan så många vuxna män vilja ligga med barn?
Jag tror inte de ser dem som barn. Att se en människa som ett barn är en modern konstruktion. De ser dem bara som mindre vuxna.

En viktig väg till förändring är en samhällsdebatt om barns rättigheter, tror hon.
Men det är också en lyx att skydda sina barn. Ekonomisk utveckling är viktigt. Familjer vill inte sina barn något ont, de vill överleva."


http://sydsvenskan.se/varlden/article316958.ece

Förslag att kriminalisera barnäktenskap

En nyhet som kom i veckan kan ge barn ökad rättssäkerhet, men kan också innebära en större fara. Barn dumpas utomlands redan idag. Det borde kunna gå att straffa föräldrar, som har andra förklaringsmodeller än giftermål till varför barnet inte längre vistas i Sverige.
Och vem ska utreda dessa brott, inte ens idag orkar sociala myndigheter att utreda varför barn inte längre finns inom Sveriges gränser.
Dessutom är ett barn inte giftasvuxet vid 16 år, varför tillåter man att religioner, kulturer och andra länders lagstiftning styr barnens giftermål?
I Sverige har vi ambitionen att pojkar och flickor ska ha en utbildning och ett eget liv så gott det går, innan de bildar familj. Dessa barn hinner inte flytta hemifrån innan det är dags att giftas bort utomlands, eller i Sverige.

Varför ser man inte mer till Barnkonventionen som ger barnen rätt till liv, hälsa, utbildning och möjligheter till ett eget självständigt liv? Istället ser man på andra länders syn på vad som är lämpligt för barn och låter denna syn styra dessa barns liv.
Detta kommer att leda till en urholkning av alla barns rättsäkerhet i förlängningen, anser jag. Eller kommer man att framhålla att helsvenska barn ska leva under en viss lagstiftning, medan barn från företrädesvis Mellanöstern, där man praktiserar barngiften, ska leva under en annan lagstiftning?
Vilken åldersgrupp får gifta sig med en sextonåring, jämnåriga eller femtioåringar? Inte alla äktenskap mellan barn och vuxna är äktenskap baserat på kärlek. Snarare handlar det om tvångsgiften, och då kan också en man i vilken ålder som helst få gifta sig med ett barn.

Från Sveriges Radio International- Radio Sweden:

"Fängelse för föräldrar som medverkar till barnäktenskap
En ny statlig utredning föreslår att föräldrar som medverkar till att utomlands gifta bort barn som är under 16 år - ska kunna dömas till fängelse.
Föräldrar och vårdnadshavare som medverkar till att utomlands gifta bort barn som är under 16 år - ska kunna dömas till upp till 2 års fängelse för människohandel. Det föreslår en statlig utredning, som letts av Hovrättsrådet i Malmö, Agneta Lindelöf.

Att gränsen sätts vid just 16 år beror på att man idag har rätt att söka dispens hos länsstyrelsen för att gifta sig innan man fyllt arton år.
För ungdomar över 18 år behövs ingen ny lagstiftning, anser utredaren. Här finns redan regler - men polis och domstolar, lärare och personal inom socialtjänsten måste få bättre utbildning om hur lagstiftningen egentligen ser ut.
Justitieminister Beatrice Ask säger till Sveriges Radio att hon välkomnar förslaget, men påpekar att det först ska ut på remiss innan beslut fattas."


http://www.sr.se/cgi-bin/international/nyhetssidor/artikel.asp?
nyheter=1&programid=2076&Artikel=2027679

den 19 april 2008

Burkor är häftigt i Finland


Riktiga kvinnor är antingen avklädda eller påklädda, verkar debatten handla om idag. Jag blir bedrövad över att det ena kvinnoförtrycket ska ta ut det andra.
Ansiktsmimik, ögonkontakt och kroppspråket som anses vara viktigt för mellanmänsklig kommunikation och för barns utveckling, talar man inte om här. Jag undrar hur barn till dessa klädstycken känner då de är ute med sin mamma. Det blir röstläget och den kroppshållning som möjligen avslöjas som vägleder barnet.

Detta är inte vad vi i väst förknippar med rätten att kunna ta del av samhället och fungera i en demokrati. I vilka arbeten och i vilka miljöer kräver man nakenhet av kvinnor?
Jag undrar om denna konstnär och många andra har tänkt klart.

Burkan och slöjan används ibland som en feministisk strategi i dessa länder, där kvinnor säger att de får ta del av mannens samhälle bara de är väl påklädda, och på så vis tar sig ut i samhället och in i moskéer.
Samma dåliga argument används ibland då kvinnor ska klä sig utmanande för att få fördelar, men det är inte en feministisk strategi, förutom bland F! och queerfeministerna som gillar den sexuella avkläddheten och anser den som en väg till jämställdhet.
Och i vanliga svenska sammanhang krävs inte avkläddhet på samma sätt som påkläddhet krävs i dessa länder. Det anser jag vara skilda diskussioner.

Pseudonymen Rosa Liksom gillar burkor och fotograferar dem i den finländska naturen.
Saxat från DN:
"Sju burkor sittande i sommargula rapsfält, strosandes i en snötäckt skog och med vinden rivandes i de blå tyglagren på en sten vid havet.
Det började med att jag målade finska landskap. Men det är inget traditionellt landskapsmåleri. Målningarna börjar där naturen slutar och kräver något slags figurer. Det blev kvinnor i burka. Burkan jag använder kommer från Afghanistan, har samma färg som den finska flaggan och är mycket vacker. Men det är förstås inte bara det estetiska jag är ute efter. Jag är även intresserad av att utforska kvinnors situation i muslimska länder, säger Rosa Liksom.

Efter målningarna kom idén till en film, och i den är det du och dina vänner som bär burka. Hur var det?
Det var jobbigt först, jag kunde inte andas och såg ingenting, men redan efter några timmar gick det lättare. En kvinna hade panik hela tiden, en annan upplevde att hennes identitet försvann där under. Andra sa att de kände sig trygga och skyddade. Jag tyckte om att jag kunde observera folk runt omkring utan att de såg mig."

Det är denna effekt männen vill ha då kvinnor ska bära en burka. Det stärker den kontroll de har över kvinnan. De som upplever en trygghet i burkan anser jag blir utnyttjade, de ska skrämmas för de andra, de som inte är som hennes make, de som vill henne ont. Kvinnor ska i dessa länder möjligen få se, men de ska inte ses. Kvinnans identitet ska försvinna, och hon ska bara vara ett stycke täckt kött.

Men det stör inte denna konstnär:
"Enligt islam ska kvinnor täcka hår och kropp. Burkan är en extrem form av det och förknippas ofta med kvinnoförtryck. Vad tänker du om det?
Frågan är vem som bestämmer hur kvinnorna ska klä sig. Om de är tvungna är det en annan sak än om de själva väljer att ha burka. Under arbetet har vi diskuterat det här mycket, men vi har även pratat om det västerländska modet att gå runt nästan naken.
Skulle du kunna bära burka till vardags?
Nej det vill jag inte. Men jag förstår kvinnor som vill det."




http://www.pastan.nu/konst-museer/rosa-satter-burkakladda
-kvinnor-i-den-vackra-finlandska-naturen-1.21443

Raffinerad barnmisshandel kallat äktenskap



Åttaåringens advokat tänkte på sin dotter

"Jag skämdes, jag skämdes över att något sådant kunde hända i vår huvudstad, säger advokaten Shatha Mohammed Nasser."



Klippt och klistrat ur Sydsvenskan;
Den 2 april befann hon sig i en domstol i Jemens huvudstad Sana, samma plats som åttaåriga Nojoud Ali kom till för att begära skilsmässa från sin 30-åriga make Faez Ali Thamer.
Den lilla flickan på åtta år som blivit bortgift, tvingats avbryta sin skolgång och leva med sin make som förgrep sig på henne.
"Hon kom till rätten för att klaga på sin situation. Hon hade pratat med sin man, sin far och flera släktingar om skilsmässa men de vägrade att lyssna. Hennes moster hade då talat om för henne att hon kunde gå till rätten för att klaga och det var det hon gjorde."

"Shatha Mohammed Nasser, som själv är tvåbarnsmor, hade hört folk prata om flickan den dagen. Hon sökte därför upp Nojoud Ali, kände genast sympati för flickan och tog sig an fallet.
Jag kände mig ledsen och jämförde henne med min egen dotter som också är åtta år. Min dotter går i skolan, spelar piano, pratar engelska, leker, hon har allting som hon behöver men Nojoud hade ingenting, säger hon.
Nojoud var rädd och Shatha Mohammed Nasser lovade henne under samtalet att hon skulle hjälpa henne och att hon skulle få sin skilsmässa.
Jag försvarade henne utan pengar, jag gjorde det gratis. För jag anser att det är min skyldighet som kvinna, mamma och advokat att hjälpa henne, säger Shatha Mohammed Nasser och understryker att det är ett mycket stort problem i Jemen att flickor blir bortgifta.
Särskilt i de norra delarna av landet. Trots detta finns det knappt någon debatt att tala om, menar hon."

"Shatha Mohammed Nasser, som är från Aden i södra Jemen, avslutade sina juridiska studier i Prag 1990 och återvände sedan till sitt hemland för att jobba som advokat.
Hon säger att hon jobbat mycket med mänskliga rättigheter de senaste åren, att hon framförallt kämpar för kvinnornas rätt i Jemen, men att det var första gången som hon försvarade ett barn i ett tvångsgiftermål.
Jag kände en mycket stor glädje när vi vann det här målet och jag kände att det finns hopp om att vi kan fullfölja den här kampen. Nojoud Ali var rädd för allting innan skilsmässan men efter den fick hon glädjen och hoppet tillbaka, säger Shatha Mohammed Nasser.
Hon jobbar för att fadern, den före detta maken och den som godkände äktenskapet ska dömas till straff."

http://sydsvenskan.se/varlden/article316957.ece